Fjärilen i min hjärna



Och nu vänder jag mig nedåt, till fåglarna i underjorden -
 så kanske. Om det inte lät så dramatiskt. Och vackert.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0